Med mitt inlägg här så hade jag ifrån början inte tänkta att dra in några personer. Men Johan efter dina två officiella uttalanden på forumet så kan jag inte låta bli. Du bad om konkreta exempel så här kommer min (långa) story.
År 2000, efter fyra år på college samt ett (halvt) som proffs i GFL, kom jag hem till min moderklubb full av energi och med vilja att hjälpa till. Eftersom jag inte kunde spela (pga övergångsregler) den säsongen så hjälpte jag till med allt jag kunde. Hjälpte till att coacha, blev ungdomsansvarig och på ett bananskal hamnade jag med i styrelsearbetet trots att jag inte var invald. Johan hade då dragit ett riktigt tungt lass tillsammans med Robban. Robban bodde i Stockholm och var begränsad i det dagliga arbetet pga pendling och Johan var sliten efter ett tufft år med SM-final i Karlstad mm.
Det funkar inte i längden att ha en coach som själv spelade, som är kompis med alla och samtidigt skall vara ledare. Det är tufft för vem som helst. Ombedd av styrelsen gav jag mig ut på jakt efter en coach, försöka nyttja de kontakter jag byggt upp utomlands och få in nytt blod. Här började det gå snett.
Under coachsökandet processen så ägde U19 finalen rum. Under uppvärmningen på U19s SM-final bänkas min lillebror utan orsak av dåvarande U19 HC och även A-lagets HC. Samma HC som jag letade ersättare till. Slump! Detta var enda sättet som det gick att komma åt mig på och det finns ingen som kan komma med något som pekar på något annat än hämnd. Året därpå gick han från bänkad i U19 till Årets Rookie of the Year i SS, snack om utveckling
På våren 2001 valdes jag in i styrelsen och fortsatte som ungdomsansvarig. Det var en turbulent vårsäsong. Vi hann med två fall av misshandel utanför planen innan säsongen drog igång och vi hade fem, sex benbrott på planen innan vi firat midsommar.
Detta var min första erfarenhet med föreningsarbete, men allt jag ville vara att bidra och hjälpa till, ge Johan och Robert den hjälp de behövde för att kunna maximera det som de var bra på. Jag tog på mig jobb som ingen annan ville ha. Höll i planeringen av U16, var med i styrelesen och var medlem och stödmedlemsansvarig, fixade en coach, som jag tog hand om, jagade möbler, visade runt etc, Styrde upp ett träningsläger där mina päron ordna med boende och käk.
Att jag och Johan inte drog jämnt stod det klart efter några olika konflikter, jag sa vad jag tyckte...att inte hålla med och dessutom säga emot var inte poppis
Mina åttagande börja växa, helt plötsligt var jag planeringsansvarig för klubbens samtliga lag, dessutom lyckades jag bli övertalad att hoppa med i VSAFF och var med och höll i U16 planeringen för distriktet. Det stod klart ganska tidigt på säsongen att jag hade rivstartat istället för mjukstartat och hade gått förbi vad jag klarade av därmed gjorde jag mina missar.
Johan började snacka skit bakom ryggen, jag fick skulden för saker jag inte var ansvarig för, saker vinklades för att få mig att se dålig ut, coachen jag värvat var den sämsta någonsin, ditt och datt var mitt fel osv. Istället för att ge mig stöttning och hjälpa fick jag knivhugg efter knivhugg, fler lögner spred sig. Till slut fick jag nog. På ett styrelsemöte efter midsommar avsa jag mina uppdrag, konfronterade Johan med 3 sidor med lögner och påhopp. När jag läst klart, ställde han sig upp och gick ut ifrån mötet utan en enda kommentar.
Höstsäsongen rullade på hyfsat, vi vann några matcher mot bla det årets Svenska mästare Tyresö och allt höll sig lugnt.
Efter säsongen växte sprickan. Johan föreslog sig själv till ordförande. Vi var ett 10tal spelare som skrev under en lista där vi inte ansåg Johan mogen att leda skeppet ännu och angav med sakliga argument varför. Han tog det personligt och svarade med ett mail där var och en av oss fick våra fiskar varma. Som tex en som fick kommentaren att han hade inget att säga till om eftersom han alltid dök upp bakfull på träningarna (kan nämna att det är en av Sveriges mer framgångsrika på sin position). Detta gav ju oss en bekräftelse på att vi hade rätt.
Vi som inte höll med Johan blev utpekade och kallade Talibaner och vi skulle tryckas ner så mycket det gick. Killen som drog igång U16, fick höra av Johan att han var en så kass coach att Johan och Christian Larsson stod på sidan och skrattade åt hans misstag med Crusaders första U-16 kull, (en kull som senare genererade ett flertal landslagsmän).
Jag blev utpekade som fiende nr 1 (Spader Ess som vi talibaner brukar skoja om). Efter ännu fler lögner fick jag nog och svarade upp på ett intern mail där jag radade upp fakta på fakta. Lite dumt hårt kan jag erkänna i efterhand. Jag skickade ett mail till Johan och sträckte ut handen och sa att jag fått ur mig mitt och var villig att gå vidare. Svaret jag fick var att han orkade inte läsa mitt mail och att jag var falsk som svarat upp på alla påståenden till samtliga men sedan bara skrivit till honom när jag sträckte ut handen. Enligt honom kunde jag lämna in mitt medlemskort för jag var inte längre välkommen.
Jag ville inte sabotera för de som ville spela vidare och jag ville inte sabotera för klubben med mer bråk. Så jag lämnade in mitt medlemskort och gick vidare i livet och valde att satsa på en karriär inom mitt yrke istället.
Klubben fick in BD som coach, ett lyft utan dess like. BD höll ihop föreningen under sina tre år...sprickan som jag (enligt Johan) var orsak till. BD lyckades tom övertala mig att göra en ett årig comback.
När BD försvann efter säsongen 2004 tog det inte lång tid så var det igång igen. En förlust så var det tillbaka till ruta 1. HC slutade coacha mitt under en match (trots att han var heltidsanställd) och en jänkare skickades hem.
Efter finalen läckte någon till tidningarna och så var det kört. Ett intern mail skickades ut i laget där Johan lovade dyrt och heligt att han skulle göra allt i sin makt för att få reda på vem skvallraren var och att det var ett knivhugg mot allt han gjort för klubben.
Var på en spelare svarar med att vi kanske skall titta på problemet inte på vem som lyfte upp det....flera fulmail (som vi talibaner kallar det) haglade och ingen hade gjort mer än Herr Larssons och hade därmed ingen rätt att yttra sig.
Så varför skriver jag då detta inlägg som tar hela lunchen att läsa. Jo av en enda anledning...någon gång har det gått för långt. Att spotta och sparka på mig kan jag ta men att se mina vänner bli bespottade tar jag inte längre (och nu behöver jag inte vara orolig att brorsan blir bestraffad för att jag säger vad jag tycker). För att folk skall förstå att det finns en anledning varför saker och ting har hänt även om vissa står helt oförstående till det hela. Visst det var ett tag sedan som mycket av detta hände, men det är det här som är grunden till problemen idag. Ingenting reds ut ordentligt utan tystas ner i hopp om att allt skall bli bra, dvs de som lyfter upp dem skall försvinna.
Det har inte varit en Larssons förening. Klubben är/var till för alla. Vem kan bestämma vilka som vara med i en ideell förening? Han som lagt ner flest timmar?..är det så det funkar?
Vad är en ideell förening? (hittat på nätet)
”En ideell förening är inom associationsrätten en förening som har till ändamål att genom ideell verksamhet främja sina medlemmars intressen. /..../ Mycket av demokratin och den fria åsiktsbildningen i samhället bygger på ideella föreningar ”...sina medlemmars intressen....inte sina egna. Som när man blir så besviken för att man inte blev tackad på banketten utan måste skicka mail internt och berömma sig själv.. ...pinsamt.
Eldsjäl för mig är inte enbart mätt i timmar. Det är även en person som gör arbete för att hjälpa andra utan krav på belöning eller uppmärksamhet. Som eldsjäl är man ödmjuk, lyhörd och accepterar att alla varken kan och vill lägga ner lika mycket jobb som en själv...och inte minst ser till andra först och sist till sig själv.
Johan du skriver i ditt inlägg att du säger vad du tycker och då förväntar du dig säkert att folk skall tåla det och ta åt sig. Gör du det samma? Du skriver att ingen missnöjd har kommit fram till dig och förklarat varför man är missnöjd. Detta är en ren lögn. Jag har konfronterat dig och ditt beteende öppet med rena fakta två ggr, båda gångerna har du sprungit och gömt dig. Varje gång det kommer fram kritik tar du det personligen, slänger ut taggarna och attackerar. Du är inte villig att kompromissa eller erkänna om det begåtts fel. Du talar om att ingen har något att komma med eftersom du har gjort mer än någon annan. Skulle någon trots din attack fortsätta kritisera Er, blir det än mer personliga påhopp, skitsnack och lögner. Till sist så blir man ombedda att lämna klubben för det passar inte dig och genom att kritisera dig och din bror så skadar man klubben. Det är ju inte förvånande att folk till slut tröttnar och hittar andra sätt att förmedla sitt missnöje.
Du är inte det minsta villig att höra vad folk har att säga om det är något som går emot dig. Är det så du definerar demokrati? Att passar inte Larsson's spelregler så har man faktiskt den ”exklusiva rätten att lämna föreningen” som du så fint skriver.
Johan du har gjort fantastiska saker för klubben, och vi hade säkert sprungit runt och gömt oss i hålorna på Skutbergsplanen ännu om det inte vore för dig. Men det ger dig inte automatsikt en diktatorpinne och oändligt med intjänad respekt. Många med mig såg upp till dig och ville hjälpa till...hur många finns det som är kvar och hjälper till utav alla som gått igenom föreningen? Utav de som slutat, så nämner du bara deras kvaliteer som spelare som förlust. Ta en titt på vad som kan/har bidragits med vid sidan av planen. Istället för att bita dig i läppen lyssna och rannsaka dig själv så tackade du nej och blev hellre av med oss....var det i föreningens bästa...eller för ditt eget bästa?
Det sägs att problemen har flyttat ur klubben. Sanningen är att problemen kommer ligga kvar tills någon tar tag i dom. Den finns bara en gemensam nämnaren i det här och det är Larssons. De bråk som varit efter att BD försvann har inget med mig att göra så du kan inte skylla på mig denna gången.
Ifrån den dagen du blev ordförande tills den dagen någon tar tag i problemet så finns inte Carlstad Crusaders......CC har tynat bort och istället finns nu Larsson Crusaders.
Jag önskar dig lycka till, jag menar det verkligen. För jag hoppas att mitt inlägg är en väckarklocka. Att du för en gångs skull tar åt dig av den kritik du fått, rannsakar dig själv, skapar energi och gör något bra av det. Ni har fått in nya spelare och nya coacher till Er nya klubb, behandla inte dem som du behandlat oss för då kommer allt ditt slit bli förgäves.
Ifrån ett av dökötten som fick nog och gick vidare
P-A Forsman
”Ace of Spades”
