Flaggtjejerna?

[Janine]

Någon som vet hur det går för flaggtjejerna som är iväg i Korea och spelar VM?

[citysuns]

Kan väl meddela att det inte blev nån succé för något av Sveriges landslag i Korea. Tjejerna fick inkassera tre snabba förluster och med tanke på förutsättningarna så var det knappast någon överraskning. Tycker att tjejerna ändå gjorde en stark insats bara genom att ta sig till Korea, för att få spela så få matcher. Hoppas att våra projektanställda gör så att vi får fram fler spelare och lag i Sverige.

Som förbundskapten för herrlaget så får man erkänna att det inte blev det resultat som vi hoppades på, men som vi rent logiskt ändå kunde förvänta oss.
Vi mötte bara länder som har någon form av uttagning för truppen, och flertalet(möjligtvis alla) har seriespel i sina länder.
Att spela flaggfotboll påminner om amerikansk fotboll, men det är helt enkelt två olika sporter. Skillnanden mellan Sverige och de bästa länderna i världen blir bara större och större för varje år.
Vi behöver någon form av seriespel, och få fram fler renodlade flagg spelare. Vi spelar fysiskt tufft idag men har usel teknik.
Teknik är nästan allt i flagg och fysiskt spel renderar bara i irritation ifrån domare och motstånd. De bästa nationerna har små, snabba spelare, med lysande teknik.
Nog om detta, här kommer det lite kommentarer runt matcherna.

Frankrike
Premiärmatchen föregicks av invigningen av VM, som hölls på World Cup Stadium i Daegue. Häftigt värre på en sån arena med TV på plats, och timmslånga tal. Väl efter inledningen så åkte vi ut på en av sidoplanerna, så nån chans att spela på den arenan blev det aldrig. Inte heller blev det någon uppvärmning och att få möta regerande europamästarna Frankrike gjorde inte saken enklare. Vi bjöd på skapligt motstånd och chockade med att göra poäng men fransmännen gjorde detsamma men vid varje försök som man fick. Det blev hela 55-18 till Frankrike, men det skulle visa sig att de flesta nationerna fick se sig besegrade med liknande siffror. Frankrike vann enkelt årets VM, bör man kanske tillägga.

Italien
Italien består av ett gäng föredetta amerikanska fotbollsspelare och dom spelade långt över den gräns som bör tillåtas inom flaggfotboll. Vi la mer energi på ge igen, och fick se oss förbisprungna i poängprotokollet, även om de flesta poängen rasade in i slutet av matchen. 55-12 till Italien.

Danmark
Danskarna hade sågat oss redan innan VM, och vi såg det här som en match som vi bara var tvugna att vinna. Som uppvärmning fick vi en lunchpaus och en bussresa till en ny arena, och den pausen landade på ca:3 timmar. Ingen ursäkt men en anledning. Jag hade vi det här laget petat mig själv som QB, och Ludvig Lantz från Westerbotten Huskies tog över den sysslan. Bara 19 år och klart yngst i truppen så gjorde han en kanoninsats i VM. Han brukar vara back up QB i Huskies, så med den lilla erfarenheten så var det en smått fantastisk insats Ludde stod för. Danskarna började med att göra poäng men vi kom tillbaka hela tiden och i halvtid så var det lika. Värmen var påträngande, men massor av vatten gjorde att skallen var någorlunda klar. I andra halvlek så lyckades fortfarande inte defense stoppa danskarna och en interception returnerades för en TD, och plötsligt vara vi ett par TD´s efter och krafterna tröt.
Trist nog kunde vi inte eller orkade vi inte hålla jämna siffror till slutet och Danmark vann med 48-25, men vi slapp i allafall hånflinet från dom. Danmark var riktigt bra och gick sedan till final.

Thailand
Här hade man hoppats på en blåbärsnationen, men det visade sig att Thailand var ett av de bästa lagen i turneringen.
Grym teknik och speed lurade upp oss på läktaren, och man villle bara att dagen skulle ta slut. Fjärde matche på en dag och bli så uppsnurrad som vi blev i den första halvleken var hemskt.
Vi beslöt dock i halvtid att vinna den andra halvleken, och sen så vaknande vi plötsligt till liv. Vårat defense fungerade perfekt och Ludde hittade fram till Oskar Stenberg för 5 TD´s. 47-33 blev det till Thailand, men äntligen kändes det som vi var på G.

Tyskland
I tyskland så har man seriespel och en try out med över 60 man innan det är dags för VM. Tanken på det och att det var den femte matchen samma dag i pressande värme borde ha fått oss ur balans men icke! Att säga att vi utklassade tyskarna vore att överdriva men äntligen kunde vi gå till halvtidsvila med en ledning. Tyskarna sågs skrika åt varandra, och det kändes som vi hade första segern på väg. Nu grusades tyvärr allt i inledningen av den andra halvleken. Först så hittade tyskarna hem med sitt första pass för en TD, och Sveriges första pass gick också fram ör en TD, men tyvärr till tyskarna. Allt rasade i den andra halvleken och vi mäktade bara med en TD framåt och bakåt så ramlade det in i parti och minut. 26-52 blev det och ett tråkigt slut på en lång dag.

Japan
Den andra dagen bjöd även den på noll uppvärmning, förutom den som fanns i luften. Trötheten från den första dagen gjorde att vi snurrade på alla spelare med blandade framgångar och motgångar. Japan var dock taggade och körde över oss totalt.
Vi gjorde 32 poäng framåt vilket var klart godkänt men släppte in allt och förlust med 32-61.

Korea
Värdnationen hade haft det tungt men fick äntligen sin första seger mot ett svenskt, blekt motstånd. Offense fick spela defense och tvärtom, men inget hjälpte. I de flesta matcherna som vi spelade gjorde vi några highlights TD´s, men eftersom att vi inte kunde stoppa våra motståndare, så blev det som vanligt förlust. 24-61.

Österrike
I den sista matchen så fick vi äran att möta de regerande världsmästarna Österrike. Ett gäng dryga typer, som inte alls vill vara med i den annars så gemytliga flaggfotbolsvärlden. Skönt var det att dom inte vann i år. Eftersom att vi hade haft en luchpaus och hunnit studera Österrikes match mot Thailand, så hann vi med någon form av scouting och gameplan. #85 i Österrike var kanske VM´s poängkung och jag och Chritian Svensson beslöt att stoppa honom, med alla medel i världen. Kan väl säga att vi lyckades ganska bra men de andra österrike spelarna fick nu härja fritt och en ny poängfest för Österrike.
Ett QB byte gjordes av rent humanitära skäl och Ludde fått kasta mer än vad en normal spelare gör under en hel säsong. Med Björn Svensson, Tomas Vigebjörk och Robert Lundströms hjälp så blev det en del poäng framåt. På matchens sista spel så fick faktiskt Ludde själv fånga en boll för poäng och slutresultatet 25-67.

I förra årets EM, gjorde vi få poäng och släppte in ganska lite. Här i Korea, så blev det tvärtom, och jag tror att det har att göra med att planerna var mindre här. Är inte helt säker men det var mycket poäng i alla matcher under VM. I finalen så blev det över 80 poäng, vilket är sjukt mycket.
Varje land skickade två egna domare och med det minst 20 olika åsikter om hur reglerna skall tolkas. Vet att mitt eget beteende inte alltid är fläckfritt med det gjordes en hel del domartavlor som skulle kunna vara grunden till en tragikomisk långfilm.
Arrangörerna hade gjort ett mycket bra jobb, även om att bjuda på öl under banketten inte var nån succé, rent sportsligt.
Danskarna var i allafall glada.

I speltruppen så får man ge de flesta klartgodkänt trots resultatet. Ludvig och Oskar från Umeå, hann vara med två gånger på träningen. Vi andra gjorde ett antal träningar, men långt ifrån tillräckligt för att räcka till på den här nivån. Att träna utan motstånd är också svårt, och jag kan bara hoppas att vi kan få igång någon form av seriespel hemma i Sverige. För trots resultatet i vissa matcher, så är vi inte så långt ifrån och med lite mer rutin så är vi med nästa år.

Hälsningar från en förbundskapten som nu njuter av solen på Pusangsbeach.

Andreas Östlund